Om oss

Stödcentrum startade 2007 och är en kommunal verksamhet i samverkan med polisen. Vi som arbetar här är kuratorer som är specialiserade på brottsutsatthet och medling. 

Vårt arbetssätt

Sedan 2012 har Stödcentrum Nordväst implementerat den kanadensiska metoden Response-based Practice, som utgår ifrån principen att alla som utsätts för våld gör motstånd på det sätt som är möjligt i den aktuella situationen, att språket är av stor betydelse samt att den sociala responsen kan vara avgörande för återhämtning efter att ha utsatts för brott. 

Hur samtalskontakten sedan ser ut är individuellt utifrån ungdomens behov och önskemål. Vi styr samtalen efter vad ungdomarna själva vill prata om, men fokus är kring brottet och tankar kring det.  

Hur vi arbetar med Motståndet
I våra samtal lägger vi mycket fokus på att lyfta fram motståndet i ungdomarnas berättelser. Ett sätt att lyfta fram motståndet är att fråga kring vad personen själv gjorde under brottshändelsen. Det blir skuldavlastande i många fall då ungdomarna får beskriva hur de gjorde och tänkte i situationen, de kan då se att det inte var deras fel att gärningspersonen utsatte dem, att de kanske inte hade några andra handlingsalternativ i den aktuella situationen och att de i princip alltid har gjort en bedömning av vad som är möjligt att göra och inte i situationen. Även de små detaljerna kan vara av stor betydelse, som åt vilket håll man tittade, om man hade skor som gick att springa snabbt i eller en intuitiv känsla av att gärningspersonen skulle ha reagerat på det ena eller andra sättet om man agerat annorlunda. Vi ser alltså även de små handlingar som motstånd och genom att fråga om motståndet får vi också en tydligare bild av gärningspersonens handlingar och hur mycket den personen faktiskt ansträngt sig för att motverka att den brottsutsatte skulle kunna göra motstånd eller ta sig ur situationen.

Hur vi arbetar med Social respons
Den sociala responsen handlar om bemötande, alltså hur omgivningen reagerat och agerat när de fått veta vad som hänt. Det kan t ex vara från familj, skola, kompisar, polis och sjukvård. Den sociala responsen har stor betydelse för möjligheten att återhämta sig efter brottet och är något vi alltid frågar kring och kartlägger tidigt i kontakten. Den brottsutsattas respons på den sociala responsen är också en viktig bit för att förstå livssituationen och personen.

Vi frågar ofta om tidigare erfarenheter av svåra händelser och vilken social respons man fått då, om man haft kontakt med myndigheter eller andra stödpersoner tidigare, hur de kontakterna sett ut och hur ungdomen upplever att han/hon blev bemött då. Vad var hjälpsamt? Vad hade varit hjälpsamt? Vad blev negativt? När vi får reda på mer kring personens relationer och upplevelser av social respons blir det också lättare för oss att förstå personen och vad det kan behövas för typ av stöd.

Språkets betydelse
Språkbruket i kontakten med brottsutsatta ungdomar är av avgörande betydelse för att kunna ge positiv social respons/positivt bemötande. På Stödcentrum arbetar vi aktivt med att alltid använda adekvata och korrekta beskrivningar för vad som verkligen hänt och inte använda ord som bråk, sex, slagsmål, kyss för att beskriva våld och övergrepp. Vår uppfattning är att människor generellt är omedvetna om hur ordval påverkar mottagare och att det i vårt språk finns ett antal ord som uppfattas som neutrala men som per definition inte är det. Språket påverkar uppfattningen av andra och sig själv och därmed även viktiga beslut, t.ex. beslut om att öppna eller lägga ner en polisutredning eller domslut. Det kan också påverka hur den brottsutsatte själv beskriver vad han/hon har varit utsatt för.