ORDLISTA
A
Advokat
En advokat för en persons talan i en rättegång. Det är en person som är utbildad jurist på universitet och som i några år har arbetat i domstol eller på advokatbyrå. Advokaten måste också vara medlem i en organisation som kallas för advokatsamfundet. En advokat kan arbeta som målsägarbiträde (för den som blivit utsatt för brott i en rättegång) eller som försvarsadvokat (för den som är åtalad i en rättegång) eller som familjeadvokat. Det finns många andra typer av advokater. Advokaten har tystnadsplikt.
Anhållande
En form av tillfälligt frihetsberövande, där personen som är misstänkt för ett brott hålls inlåst. För att anhålla någon måste den misstänkte vara skäligen misstänkt för brottet (det vill säga att mycket pekar på att den misstänkte är skyldig). Det är även viktigt att personen låses in så att man bättre ska kunna utreda vad som hänt. Det är åklagaren som beslutar om anhållande. Senast efter 3 dagar ska åklagaren besluta om häktning. (Se även under häkte/häktad).
Anklaga
Påstå att någon är skyldig till någonting, till exempel ett brott.
Anmälningsplikt
Den innebär att vuxna som i sitt arbete med barn och ungdomar är skyldiga att anmäla till socialtjänsten om de misstänker att ett barn eller ungdom far illa. Även den som inte arbetar med barn, men som misstänker att ett barn far illa, bör anmäla detta till socialtjänsten. Anmälningsplikten när det gäller barn och ungdomar regleras i Socialtjänstlagen 14 kap. 1 §.
Avsikt
Att ha gjort något med avsikt betyder att ha gjort något med flit, att ha bestämt sig för att göra något. Man har ett syfte med sitt handlande.
B
Besöksförbud
En person som får besöksförbud får inte besöka, följa efter eller på annat sätt ta kontakt (till exempel via mail eller telefon) med en viss person. Besöksförbud kan en person få om det finns risk för att den personen kommer att begå brott mot, trakassera eller följa efter någon annan. Ansökan om besöksförbud lämnas till polis eller åklagare. Om personen bryter mot besöksförbudet kan han/hon dömas till böter eller fängelse.
Brottmål
Rättegång i domstol efter att ett brott har begåtts och någon är åtalad som ansvarig för brottet.
Brottsoffer
Den som har utsatts för brott eller på annat sätt skadats av brott. Brottsoffer kallas under rättegång målsägande. Även anhöriga till personer som blivit utsatta för brott ses ibland som brottsoffer, indirekta brottsoffer. Direkta brottsoffer är de som har blivit utsatta för brott.
Brottsofferjouren-BOJ
En ideell organisation där det arbetar frivilliga stödpersoner som har till uppgift att hjälpa och stödja brottsoffer. Brottsofferjouren kan hjälpa till med information om polisanmälan och rättegång, stöd vid rättegången, hjälp med skadestånd, hänvisa till andra myndigheter samt med samtal om det man varit med om och hur man kan gå vidare.
Brottsoffermyndigheten
Myndigheten arbetar för brottsoffers rättigheter, intressen och behov. Brottsoffermyndigheten ansvarar för brottsskadeersättning, brottsofferfonden (pengar till forskning och brottsofferinriktade projekt) samt för att samla och sprida information och forskning som ska leda till ett bättre bemötande och behandling av brottsoffer.
Brottsskadeersättning
Som brottsoffer/målsägande kan man i vissa fall få ersättning från staten. Det kan man få om gärningspersonen inte kan betala för att han/hon inte har några pengar, om gärningspersonen är okänd eller om det inte finns någon försäkring som ersätter skadorna. Brottsskadeersättning betalas främst ut för personskador och kränkning. Brottet måste vara polisanmält och man ska ha anmält händelsen till sitt försäkringsbolag samt i vissa fall ha tagit hjälp av Kronofogdemyndigheten för att se om gärningsmannen har några tillgångar/pengar. Ansökan sker hos Brottsoffermyndigheten. På deras hemsida finns mer information;www.brottsoffermyndigheten.se.
Böter
Ett straff i form av pengar som den som döms för ett brott ska betala till staten. Domstolen beslutar om en person ska betala böter. De vanligaste typerna av böter är penningböter och dagsböter.
C D
Dagsböter
Straff i form av pengar vid lite mindre allvarliga brott. Antalet dagsböter visar hur allvarligt brottet är. Hur stor summa som ska betalas per gång beror på den dömdes inkomst. Exempel; 50 dagsböter á 100 kr= 5000 kr.
Dom
Efter avslutad rättegång beslutar domaren och nämndemännen om den tilltalade (gärningspersonen) är skyldig och vilket straff personen ska få. Ibland kommer domen samma dag, annars blir det kanslidom (se nästa ord).
Kanslidom
I vissa ärenden kan domen dröja upp till 2 veckor efter rättegången. Man får då veta vilken tid och vilket datum som domen är klar. Då kan man ringa till Tingsrätten om man vill och fråga hur domen blev. Om man själv är målsägande (brottsoffer) eller tilltalad (gärningsperson) får man domen skickad hem till sig via posten.
Domare
Den som leder rättegången. Domaren kallas också för rättens ordförande och är utbildad jurist.
Domstol
Där rättegången hålls. Allmänna domstolar, d v s Tingsrätten, Hovrätten och Högsta Domstolen, har hand om bland annat brottmål (Se även under Brottmål).
Dråp
Dråp är ett mord som på grund av omständigheterna anses som mindre grovt, till exempel på grund av att det inte ses som planerat eller att gärningsmannen blivit provocerad. Däremot har gärningspersonen även vid dråp uppsåt (avsikt) att döda.
E F
Ersättning
Pengar som kompensation för till exempel skada eller förlorad arbetsinkomst. Skadestånd är en form av ersättning.
Friande (dom)
När den åtalade (misstänkte gärningspersonen) blir frikänd i domstol och inte får något straff.
Fällande (dom)
När den åtalade (misstänkte gärningspersonen) blir dömd för brottet och får ett straff.
Förhandling (huvudförhandling)
Annat ord för rättegång.
Försvarare
Advokat (jurist) som försvarar den som misstänks för brott.
Förundersökning=FU
Polis eller åklagare inleder en förundersökning, det vill säga en polisutredning, om de har anledning att tro att ett brott begåtts. Under förundersökningen hålls bland annat förhör med målsägande, vittnen och misstänkt gärningsperson.
Förundersökningsprotokoll=FUP
De dokument som innehåller alla förhör och bevisning som polisen samlat in under polisutredningen. Den lämnas till åklagaren som sedan ska bestämma om man kan väcka åtal, det vill saga om man har tillräckligt med bevis för att säga att det är den misstänkte som har gjort brottet och om man kan gå vidare till rättegång.
G
Gärning
Handling/agerande. Gärningspersonen har utfört en gärning som enligt lag är otillåten (brottslig).
Gärningsman/person
Den som misstänks för ett brott. Den som har gjort brottet.
H
Hatbrott
När en gärningsperson utsätter en annan person för någon form av brott som har att göra med personens religion, sexuella läggning eller med vilken grupp av människor med gemensam bakgrund som personen tillhör.
Hemfridsbrott
När någon utan tillåtelse går in i eller stannar kvar i någons bostad.
Hovrätt
Om den dömde eller den brottsutsatte inte är nöjd med domen i Tingsrätten har de rätt att överklaga till Hovrätten, som är nästa nivå. Det finns 6 stycken hovrätter i Sverige.
Huvudförhandling
Ett annat ord för rättegång.
Häkte/häktad
I vissa fall kan den som är misstänkt för ett brott bli häktad och satt i häkte.
Ett häkte liknar ett fängelse och den som sitter i häktet är inlåst. Där får den som anhållits eller häktats vara tillfälligt. Det kan vara för att den inte ska försvåra utredningen, försvinna från landet eller göra nya brott. Först beslutar åklagaren om att man ska vara anhållen och det kan man vara i max fyra dygn. Innan anhållningstiden har gått ut måste en domstol ha fattat beslut om häktning för att man ska kunna fortsätta att hålla den misstänkte inlåst under utredningen. När man är häktad får man oftast inte ha någon kontakt med någon annan utanför häktet än sin advokat.
Högsta domstolen
Högsta domstolen är den tredje och sista instansen av de allmänna domstolarna. För att ett mål ska tas upp av Högsta domstolen krävs i nästan samtliga fall ett prövningstillstånd. Detta prövningstillstånd beviljas bara om målet är av betydelse för bedömning av andra mål av liknande karaktär, så kallat prejudikat. I brottmål är riksåklagaren enda allmänna åklagaren i Högsta domstolen.
I J
Justitieminister
Det statsråd i regeringen som är chef för justitiedepartementet och ansvarar för frågor om exempelvis lagar, brott och polis.
Justitiekanslern=JK
Den myndighet som ska kontrollera att andra myndigheter i Sverige följer Sveriges lagar. Myndigheten har vissa andra uppgifter också, till exempel att handlägga skadeståndsanspråk när någon myndighet har fattat felaktiga beslut och ersättning till frihetsberövade. Justitiekanslern är ensam åklagare när det gäller tryck- och yttrandefrihetsbrott, det vill säga när det är fråga om otillåtna uttalanden i tryckta skrifter, radio- och televisionsprogram, CD-skivor, videogram m.m.
Justitieombudsmännen (JO):
Justitieombudsmännen (JO) är riksdagens kontrollmakt i Sverige. JO kontrollerar att myndigheterna behandlar dig och andra medborgare enligt de lagar och bestämmelser som finns. Hos JO kan du klaga om du anser att du eller någon annan har blivit felaktigt behandlad av den myndighet eller någon som arbetar vid en myndighet.
K
K-nummer
Kriminalnummer. Diarienummer hos polisen, står på polisanmälan och polisrapporter. Diarienummer är det nummer som en handling får när det registreras i en myndighets register.
Kontraktsvård
När gärningspersonen blir dömd till en särskild form av skyddstillsyn som innebär att den dömde får behandling istället för fängelsestraff. För att dömas till kontraktsvård måste något som kräver behandling (till exempel missbruk) vara orsaken till att personen begått brottet.
Kriminell
En person som har en livsstil där man begår många brott.
L
Lagakraftvunnen dom
Om ingen av dem som är med i en rättegång överklagar domen inom tre veckor kan domslutet inte längre ändras av högre domstol. Detta kallas att domen har vunnit laga kraft och innebär att det är den som gäller.
LSU
Lagen om sluten ungdomsvård.
Sluten ungdomsvård är en påföljd (ett straff) som innebär att ungdomar som är mellan 15 och 17 år när de begår allvarliga brott kan dömas till sluten vård och behandling i stället för fängelse. Beroende på hur allvarligt brottet är kan man bli dömd olika lång tid, mellan 14 dagar och fyra år.
LRV
Lagen om rättspsykiatrisk vård.
En person som under tiden han eller hon begick brottet hade en allvarlig psykisk störning kan inte dömas till fängelse, man får då istället rättspsykiatrisk vård. Vården är inte tidsbestämd och får pågå i högst fyra månader. Om chefsöverläkaren bedömer att personen behöver fortsatt vård kan en ansökan lämnas till länsrätten. Vården kan då förlängas med 6 månader i taget.
LVU
Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga: Tvångsvård av barn och unga, antingen på grund av allvarliga brister i hemmet (till exempel fysisk eller psykisk misshandel) eller på grund av hur ungdomen beter sig (till exempel om ungdomen missbrukar, gör brott eller något annat där det finns risk för att den unge tar skada). LVU sker mot förälderns, barnets eller bådas vilja.
Lyckta dörrar
Under en rättegång kan ordföranden (domaren) bestämma att det skall vara stängda dörrar (lyckta dörrar) till tingssalen för att skydda målsägandens/brottsoffrets eller gärningspersonens identitet och integritet. Det är då bara de som målet handlar om som får vara därinne, även föräldrar/vårdnadshavare. Det görs ibland i särskilt känsliga mål som till exempel sexualbrott eller om det finns andra särskilda skäl.
M
Medlare
Det är den person som leder ett medlingsmöte. På stödcentrum medlar vi i brott och då sker medlingsmötet mellan den som har gjort ett brott och den som har blivit utsatt för ett brott. Medlaren är antingen en person som arbetar på stödcentrum eller en person som arbetar på uppdrag av oss, en så kallad lekmannamedlare. Lekmannamedlaren är en person som är speciellt utvald av oss och som är utbildad i medling men som inte behöver vara utbildad socialarbetare.(Se även under medling)
Medling
På stödcentrum arbetar vi med medling vid brott vilket är ett möte mellan den som har begått ett brott och den som utsatts för ett brott. Mötet sker tillsammans med en opartisk medlare (en person som inte tar ställning för någon av personerna) där man pratar om brottshändelsen och vilka följder som händelsen har medfört. Medlingen ger möjlighet till att mötas och prata om vad som har hänt och få svar på eventuella frågor. Medlingens syfte är att minska de negativa följderna av brottet. Du kan då få en bild av den andra personens upplevelse, tankar och känslor kring händelsen.
Medhörning
Om man i en rättegång känner sig rädd och obekväm att prata inför gärningspersonen kan man begära medhörning. Då får den personen inte närvara vid förhöret men sitter i ett annat rum och kan lyssna på det som sägs via högtalare. Om man önskar medhörning ska man innan rättegången kontakta domstolen eller prata med sitt målsägarbiträde. Det är sedan Tingsrätten som tar beslutet.
Misshandel
Misshandel är ett brott som betyder att man orsakar en annan person kroppsskada, sjukdom, smärta eller försätter den i vanmakt (maktlöshet). Det finns olika grader av misshandel: ringa misshandel, misshandel av normalgraden och grov misshandel. Ringa misshandel kan vara knuffar eller mindre hårda slag. Normalgraden kan vara slag mot ansikte och sparkar mot kroppen. Grov misshandel kan vara slag och sparkar mot huvudet och sparkar när brottsoffret ligger ner, även om man använder något föremål att slå med. När åklagare och domstol bedömer om misshandeln var grov ska de enligt lag se över om gärningen var livsfarlig, om gärningsmannen skadat brottsoffret svårt eller visat särskild hänsynslöshet eller råhet.
.
Misstänkt
-skäligen misstänkt:mycket pekar på att den misstänkte är skyldig, men det är den svagaste misstankegraden.
- på sannolika skäl misstänkt: Starkare misstankegrad än ovan. Det krävs något som binder personen vid brottet, som att ett vittne sett personen utföra brottet eller teknisk bevisning.
Mord
När man avsiktligt (med uppsåt) dödar en annan människa.
Människorov
Om någon för bort eller spärrar in en annan person med avsikt att skada den personen, tvinga den att göra saker eller att öva utpressning mot dennes vilja kallas det människorov. Det är det vi brukar kalla för kidnappning.
Målsägande
Den som är utsatt för ett brott kallas för målsägande. Det är vad vi kallar för brottsoffer eller brottsutsatt. Målsägande kallas man i rättsprocessen när man har gjort en polisanmälan.
Målsägarbiträde
Det är en jurist eller advokat som ger stöd och hjälp till dig som målsägande under förundersökningen och rättegång. Målsägarbiträdet för vid rättegången din talan gällande skadestånd och ersättningsanspråk. Har man blivit utsatt för sexualbrott eller för brott som kan ge fängelse får man vanligtvis målsägandebiträde, om man är ungdom. Om du vill ha ett målsägandebiträde så ska du prata med åklagaren eller polisen som ansvarar för förundersökningen i ditt ärende. Biträdet utses av Tingsrätten och betalas av staten.
N
Nedlagt (i brist på bevis)
Om det inte finns tillräckliga bevis för att ett brott har begåtts kan åtal inte väckas. Det kan till exempel bero på att den misstänkte förnekar och att det inte finns något vittne eller någon teknisk bevisning som knyter den misstänkte personen till brottet. Ibland står det klart redan under förundersökningen att det inte går att bevisa något brott. Åklagaren fattar då beslut om att lägga ned förundersökningen.
Att förundersökningen har lagts ner betyder att polisen inte arbetar aktivt med utredningen. Utredningen kan tas upp på nytt om det kommer fram nya uppgifter om brottet.
Den som har blivit utsatt för brott, målsäganden, får alltid information om vilket beslut åklagaren fattat.
Notarie
En jurist som sitter bredvid domaren i rättssalen och för bland annat anteckningar om vad som sägs.
Nämndeman
Det är en ”vanlig” person som tillsammans med domaren dömer i domstol. Nämndemännen är inga jurister utan ”vanliga människor” som är politiker och är invalda från sitt parti att utföra denna tjänst.
Nödvärn
I vissa fall har man rätt att använda våld och hot som annars är olagligt. Man brukar säga att man ”inte får använda mer våld än nöden kräver”, alltså inte mer våld än vad som behövs just i nödsituationen. Den mängd våld eller hot man använder ska stå i proportion till våldet eller hotet som man utsätts för. Man måste kunna försvara varför man handlade som man gjorde.
Rätt till nödvärn föreligger mot
1. ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom,
2. den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning,
3. den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg, eller
4. den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse. Lag (1994:458).
O
Ofredande
När någon handgripligen ger sig på någon, kastar sten, för oväsen eller på annat sätt visar ett hänsynslöst beteende. Det kan vara fönstertittning, att spotta på någon, att blotta sig, att knuffa någon upprepade gånger eller om man vid flera tillfällen säger fula ord till någon och gör det för att störa den andra. Ofredande kallas det om det man gör är uppsåtligt, det vill säga om man gör det med mening och man är medveten om vad man gör, inte något man gör en gång för att man råkade göra något.
Ordförande: Person som leder arbetet och bestämmer vem som ska prata. Ordförande i en rättegång kallas domare.
P Q
Personalia
Mot slutet av en rättegång går man igenom den tilltalades (gärningspersonens) personliga situation. Rätten läser ett utdrag ur belastningsregistret där det står om man tidigare har dömts av domstol. I ungdomsmål är det oftast Socialtjänsten som har skrivit ett yttrande om den tilltalades situation. Där står det hur han/hon lever och bor, eventuella missbruksproblem, skol-/arbetssituation och om socialtjänsten har någon planering för stöd och behandling. I annat fall är det Frivården som har gjort en personutredning. Yttrandet vill domstolen ha för att kunna döma till rätt påföljd.
Personrån
Rån är namnet på en grövre form av stöld, där skillnaden är att det är inslag av våld eller hot om våld. Våldet eller hotet om våld ska vara riktat mot en person för att det ska räknas som rån. Personrån kallar man rån som oftast sker ute när en eller flera tvingar av en eller flera personer deras saker. De kan uppträda på ett hotfullt sätt som gör att den brottsutsatte inte ser någon annan möjlighet än att lämna ifrån sig sina saker.
Personutredning
När en person är åtalad för ett brott kan domstolen be att få en personutredning som handlar om den misstänkte. I en personutredning beskrivs den misstänktes bakgrund, nuvarande situation, risken för återfall i brott och missbruk och hur han ser på sin framtid. Domstolen begär en sådan utredning för att kunna välja lämplig påföljd om den som är misstänkt skulle bli dömd för brottet.
Utredningen görs av en person som arbetar på Frivårdsmyndigheten. Utredaren behöver också tala med andra personer som vet hur den misstänkte har det, till exempel anhöriga. Med utredningen som grund lämnar sedan frivårdsmyndigheten ett yttrande till domstolen. Frivårdsmyndigheten kan föreslå påföljd (straff), men det är domstolen som bestämmer. För att man ska kunna döma till skyddstillsyn, kontraktsvård eller samhällstjänst bör det finnas en personutredning eftersom det sedan är Frivårdsmyndigheten som har hand om dessa påföljder.
Polisanmälan
En beskrivning av ett misstänkt brott som kan ligga till grund för en förundersökning (polisutredning). När man blivit utsatt för ett brott bör man så fort som möjligt anmäla till polisen. När det är akut – ring 112. Om det inte är akut - anmäl via Internet, ring 114 14 eller gå till en polisstation.
Påföljd
Det är detsamma som straff. Det kan vara böter, ungdomstjänst/samhällstjänst, skyddstillsyn, villkorlig dom eller fängelse samt överlämnande till särskild vård som till exempel ungdomsvård eller sluten ungdomsvård.
R
Ringa
Mildare form av brott. Ringa misshandel är den mildaste graden av misshandel, det kan vara örfil, knuff eller lättare spark.
Rådman
Domare i tingsrätt eller länsrätt.
Rån
När man genom att hota eller med våld tvingar någon att lämna över en sak.
Rättegång
Annat ord för huvudförhandling. Den del av rättsprocessen som sker vid en domstol.
S
Samhällstjänst
Ett straff som innebär att en person döms till att arbeta utan lön under en viss tid, istället för fängelse. Personen måste vara lämplig och den dömde måste ha gått med på det. Man blir dömd till ett antal timmar som man ska arbeta, utifrån hur allvarligt brottet är. Man kan bli dömd till mellan 40 och 240 timmar som man ska göra på sin fritid.
Se även ungdomstjänst.
Sexuellt utnyttjande
När en person utnyttjar någon som är i beroendeställning, för sina egna sexuella behov. Det gäller även när en person har sex med någon genom att utnyttja att denne till exempel är berusad eller har en psykisk störning.
Om någon tar sexuellt på ett barn under 15 år eller får barnet att delta i någon handling med sexuell innebörd. Det är sådant som är sexuellt kränkande men som inte kan anses vara en sexuell handling, en lättare beröring eller att någon säger sexuella ord som känns obehagliga. Även om någon blottar sig eller gör liknande handlingar som kan väcka obehag.
Sexuellt övergrepp
Alla sexuella handlingar som görs mot någon och/eller inför någon, även sexuella handlingar som en person får någon annan att göra mot personens vilja. Om personen är under 15 år räknas det som övergrepp även om barnet tycks vilja eller till och med själv upplevt att den vill.
Skadestånd
Den som begår ett brott är i princip skyldig att betala för de skador som brottet har fört med sig. Är man utsatt för misshandel eller liknande kan man begära skadestånd för kostnader man haft. Dessa kostnader kan bero på att man fått kroppsliga och känslomässiga skador, om man inte fått lön på grund av att man inte klarat av att gå till sitt arbete och för den kränkning som man har utsatts för. Det är domstolarna som beslutar om skadestånd.
Skiljaktiga
När man inte kan komma överens. Ett exempel är skiljaktig mening vid överläggning av dom, alltså när nämndemännen och domaren ska bestämma domen och de inte är överens.
Skyddstillsyn
En påföljd (straff) i frihet. Man har prövotid på 3 år och under den tiden ska man vara skötsam och inte begå nya brott. Vanligtvis har man övervakning det första året vilket innebär att man träffar en person – en övervakare, från Frivården regelbundet. Målet är att personen ska sluta begå brott och leva ett skötsamt liv. Under övervakningsåret kan den dömde få genomgå olika program eller gå till exempelvis missbruksvård eller psykiatrisk vård.
Slutplädering
I slutet av huvudförhandlingen berättar åklagaren och försvaret, var och en för sig, sina ståndpunkter och bevisning, alltså varför de tycker att den tilltalade (gärningspersonen) ska bli dömd eller frikänd. En slutplädering är alltså en sammanfattning av vad som framkommit under rättegången. Kallas även för slutanförande.
Stämningsansökan
När åklagaren väcker åtal lämnas stämningsansökan in till domstolen. Av stämningsansökan framgår vem som ska åtalas och för vilka brott samt vilken bevisning som finns i ärendet.
Stämpling
När någon efter överenskommelse med en annan beslutar att utföra ett brott, försöker få annan att utföra brott, erbjuder sig eller tar på sig att utföra brott.
Strafföreläggande
Om gärningspersonen erkänner att den begått brottet och det är klart vad det ska bli för straff kan åklagaren välja strafföreläggande istället för rättegång. Det ska då handla om ett mindre allvarligt brott. Det har samma verkan som en dom. Detta gäller för brott där påföljden är böter och/eller villkorlig dom, till exempel stöld och trafikförseelse. Förutsättningen för strafföreläggande är att gärningspersonen går med på detta straff.
T
Tilltalad
Den misstänkte gärningspersonen kallas tilltalad under huvudförhandlingen (rättegången). Kan även kallas den åtalade.
Tingsrätt
Den första domstolen du kommer i kontakt med i ett brottmål.
U
Underrätta
Samma sak som att informera eller delge.
Ungdomstjänst
Den som är under 21 år får dömas till ungdomstjänst om det är lämpligt och den unge samtycker till det. Den unge ska arbeta utan lön ett visst antal timmar, mellan 20 och 150 timmar.
Ungdomsvård (före detta; vård inom socialtjänsten)
En påföljd i rättssystemet för ungdomar främst mellan 15-17 år som har ett särskilt behov av stöd och hjälp från socialtjänsten.
ungdomskontrakt/vårdplan: Vad ungdomsvården innebär står i ett ungdomskontrakt/vårdplan som följer med i domen.
-Sluten ungdomsvård: Sluten ungdomsvård är inte samma sak som ungdomsvård. Sluten ungdomsvård innebär inlåsning på ett ungdomshem under viss tid, max 4 år.
Uppsåt
När en gärningsperson inser att det han/hon kommer att göra är en brottslig handling och inser vilken följd handlingen har men utför handlingen ändå. Då har personen uppsåt.
V W
Villkorlig dom
En påföljd (straff) i frihet utan övervakning. Gärningspersonen döms till en prövotid på 2 år. Under den tiden måste den dömde vara skötsam och försörja sig efter förmåga. Vid misskötsamhet kan prövotiden förlängas och domen kan omvandlas till någon annan påföljd, till exempel fängelse. Villkorlig dom kan kombineras med böter eller samhällstjänst.
Vittne
En person som sett något i samband med brottshändelsen eller som kan lämna andra viktiga uppgifter i en brottsutredning.
Vittnesed
Den som är vittne i en rättegång börjar med att avlägga en vittnesed: ”Jag N.N. lovar och försäkrar på heder och samvete att jag skall säga hela sanningen och intet förtiga, tillägga eller förändra”. Att bryta mot detta, det vill säga att ljuga eller undanhålla fakta, är att begå mened, vilket är ett brott.
Vållande
Att göra något av oaktsamhet
Vårdnadshavare
Den eller de personer som har den rättsliga vårdnaden (juridiskt ansvar) för ett barn.
X Y Z
Yrkande
Det åklagaren begär. Det brott man vill att den tilltalade ska dömas till ansvar för och vilket straff personen ska få.
Yttrande
Ett yttrande är oftast en skrift eller skrivelse som skickas och lämnas in till domstolen.
Åklagaren kan begära yttrande från till exempel socialtjänst eller frivården.
Å
Åklagare
Åklagaren arbetar för staten på Åklagarmyndigheten. Åklagaren är den som oftast leder en polisutredning och fattar beslut om vad som ska göras. De beslutar om den som är misstänkt för brottet ska åtalas eller inte, det vill säga om man ska ta ärendet till domstol. Åklagaren är den som är mest aktiv under rättegången och har till uppgift att försöka bevisa vad det är som har hänt.
Åtal
Åklagaren bestämmer att ett brott ska tas upp i domstol. Åklagaren har då samlat ihop all bevisning och bygger sen anklagelserna mot den misstänkte med stöd av materialet. Åklagaren väcker åtal genom att lämna in stämningsansökan. Åklagaren är skyldig att åtala om det finns tillräcklig utredning om att brott har begåtts och vem som har begått brottet (absolut åtalsplikt).
Allmänt åtal betyder att åtalet väcks av en allmän åklagare, för samhällets räkning (det allmännas räkning). Ett åtal kan även vara enskilt, då väcks åtalet av målsägande (vilket endast är tillåtet då allmänt åtal efter beslut av åklagaren inte äger rum).
Åtalad
Den som misstänks för brott blir åtalad om åklagaren bestämmer sig för att väcka åtal.
Åtalsunderlåtelse
Ett straff/påföljd. En ung förstagångsförbrytare kan, om hon eller han erkänner brottet och om brottet inte är grovt, slippa rättegång och straff. Åtalsunderlåtelse registreras dock i belastningsregistret och blir kvar där i 3 år. Kallas ibland för åtalseftergift och är ett undantag från den allmänna åtalsplikten. Det är åklagaren som beslutar om åtalsunderlåtelse.
Ä Ö
Övergrepp i rättssak
När någon genom våld, hot om våld eller på annat sätt försöker att hindra en person från att göra en polisanmälan, vittna inför domstol eller påverka personen under pågående polisutredning. Även om man blir hotad eller misshandlad för något man har sagt under polisutredning eller domstolsförhandling. Detta ses som ett mycket allvarligt brott.
Överklaga
Om man är missnöjd med ett beslut som en myndighet eller domstol har fattat och vill få det ändrat kan man överklaga. Vanligtvis behöver man överklaga inom tre veckor efter att man har fått beslutet. Om man överklagar en dom från Tingsrätten går ärendet vidare till Hovrätten som tar ställning till om beslutet ska omprövas eller inte.
Överläggning
Efter förhandlingen (rättegången) diskuterar domaren och nämndemännen och bestämmer hur de ska döma. Överläggningen är inte offentlig, det vill säga att allmänheten eller parterna i målet får inte närvara under domstolens överläggning.
Överpröva
Om man är missnöjd med åklagarens beslut om till exempel nedlagd förundersökning eller beslut att inte väcka åtal kan man överpröva beslutet. Man skickar då den till åklagarmyndigheten där den åklagare som fattat beslutet ska titta på om det har tillkommit några nya omständigheter. Om inte åklagaren ändrar sitt beslut ska ärendet skickas vidare till Åklagarmyndighetens utvecklingscentrum där ärendet granskas av överåklagaren.