Från polisanmälan till rättegång
Så här kan ärendegången se ut från att du anmält ett brott till att det blir rättegång. Även fast man polisanmäler ett brott, är det inte säkert att det leder till en rättegång. Det ser olika ut från fall till fall.
|
Kan bli aktuellt både före och efter rättegång, om rätt förutsättningar finns.
|
När som helst, efter att du blivit utsatt för brott kan du komma till Stödcentrum för samtal, stöd och råd.
|
Om du blivit utsatt för ett brott kan du reagera på många olika sätt. Här kan du läsa om olika reaktioner vid brott.
Det är bra att anmäla så fort som möjligt då det underlättar för polisen att hitta bevis.
Många polisanmäler direkt medan andra är osäkra på om de ska och vågar anmäla. Det går även bra att anmäla efter en tid.
Ett annat skäl till varför man bör anmäla ett brott är att det är nödvändigt om du till exempel ska få ersättning för skador som uppstått när du blivit utsatt för ett brott. Ersättning kan du få från till exempel Brottsoffermyndigheten eller från försäkringsbolag, och de kräver oftast att det ska finnas en polisanmälan, för att ha möjlighet till ersättning.
Prata gärna med oss på Stödcentrum om du känner dig osäker när det gäller polisanmälan!
För att anmäla brott till polisen:
• Ring polisen
på telefonnummer 114 14 – om ärendet inte är akut, till exempel om du vill anmäla brott eller ge tips om brott.
• Gå till en polisstation
och anmäla i deras reception. För att hitta öppettider på din polisstation kan du gå in här , skriv in kommunen/stadsdelen där du bor i rutan sök polisstation.
|
Vid akuta ärenden kan du ringa: 112. Detta är ett nödnummer som du ringer om du behöver omedelbar hjälp av polis, ambulans eller räddningstjänst.
|
Ibland kan det hända att ett brott kommer till polisens kännedom utan att den som är utsatt har anmält. Det kan vara till exempel polisen eller en anhörig som anmält brottet. Då måste polisen upprätta en anmälan.
Polisen är alltid skyldig att ta emot din anmälan.Läs mer om polisanmälan här .
Förundersökning
I en förundersökning utreder polisen om det som du anmält är ett brott, hur det gick till och vilka som är inblandade. Polisen ska göra utredningen så snabbt de kan. Varje brottsmål har en undersökningsledare som är ansvarig för att förundersökningen genomförs.
Det är oftast åklagaren som leder utredningen när det gäller brott mot person i ungdomsärenden. Åklagaren är den som bestämmer vad polisen ska göra, vilken information som ska hämtas in, vilka personer som ska höras, och så vidare.
Det vanligaste är att den som är utsatt för brott, målsägaren, förhörs först. Om det finns några vittnen till händelsen förhör man dem. Vittne är någon som kan ha något att berätta om det som hänt. Om det finns en person man tror har begått brottet bestämmer åklagaren om det finns tillräcklig information för att man ska kunna delge han eller hon misstanke om brott. Den misstänkte brukar vara den sista som man förhör. Ibland kan det behövas fler än ett förhör.
Efter det tittar åklagaren igenom all information som finns för att se om det finns tillräckliga bevis för att den misstänkte har begått brott. Då är åklagaren skyldig att väcka åtal och gå vidare med ärendet till domstol. I vissa fall, till exempel om ett brott har begåtts av en person som är under 18 år, då behöver inte åklagaren åtala den som är misstänkt. Detta kallas för åtalsunderlåtelse. Den unge måste då vara förstagångsförbrytare, den måste ha erkänt brottet och brottet får inte ha varit grovt.
Om det inte finns tillräckliga bevis kan inte åtal väckas. Det kan till exempel bero på att den som är misstänkt förnekar och att det inte finns något vittne eller annan bevisning som binder den misstänkte till brottet. Ibland framkommer det redan under förundersökningen att det inte går att bevisa något brott och då fattar åklagaren beslut om att lägga ner förundersökningen. För båda besluten gäller att utredningen kan tas upp på nytt om det kommer fram nya uppgifter om brottet.
Den som har blivit utsatt för brott, målsägaren, får alltid besked om vilket beslut som åklagaren har fattat.
|
En rättegång kallas även för huvudförhandling, och den sker i domstol. Domstolen ska besluta om den som är misstänkt för ett brott är skyldig och i sådant fall vilket straff (påföljd) den ska få. Domstolen ska även bestämma om skadestånd ska ges till den brottsutsatte. Den första domstol du kommer i kontakt med när det gäller brottsmål kallas för tingsrätt.
De flesta rättegångar är offentliga, vilket betyder att den som vill kan sitta med och lyssna. Det finns undantag, till exempel om personen som ska förhöras är under 15 år eller om det handlar om känsliga brott som sexualbrott. Då kan tingsrätten besluta att det inte får vara någon åhörare med. Det kallas för att rättegången sker bakom stängda dörrar, eller lyckta dörrar.
Här ser du hur man sitter i en rättegångssal och vilka personer som är med under en rättegång:
|
 |
 |
1. Målsägarbiträde – ofta en advokat som hjälper och ger stöd till den som blivit utsatt för brott.
2. Målsägande – den som har blivit utsatt för brottet.
3. Åklagare – den som lägger fram hur brottet gått till och vilka bevis som finns. Åklagaren ger också förslag på vad den misstänkte bör dömas till. Åklagaren ska vara objektiv, vilket betyder att han/hon ska arbeta för att få fram sanníngen. Arbetar under staten.
4. Nämndeman – ska tillsammans med ordförande döma i målet. Nämndemännen ska se till att lagen följs under rättegången. Nämndemännen väljs av de politiska partierna.
5. Ordförande – är utbildad jurist och är den som bestämmer när olika personer får prata under rättegången. Ordförande och nämndemännen bestämmer tillsammans domen.
6. Protokollförare – är utbildad jurist och skriver ned vad som sägs under en rättegång.
7. Försvarsadvokat – hjälper den som är misstänkt för brott under rättegången.
8. Tilltalad – den som är misstänkt för brottet. Kan även kallas för ”åtalad”.
9. Vittne – en person som till exempel såg när brottet utfördes.
10. Åhörare – de som inte är med i rättegången utan bara är där och lyssnar. Det kan vara föräldrar, vänner, stödpersoner men även andra intresserade.
Andra som kan vara med på en rättegång:
Sakkunnig – en person som är expert på ett visst område, till exempel en psykolog eller läkare.
Tolk – är en person som översätter mellan olika språk om någon inte talar svenska. Det finns även tolkning för syn- och hörselskadade.
Hur går en rättegång till?
Innan rättegången börjar ska alla vänta i väntsalen tills målet ropas upp i högtalaren. Det finns också möjlighet att vänta i ett eget rum men då måste du först kontakta tingsrätten.
Ordförande kontrollerar så att alla har kommit
Ordförande tar reda på om alla har kommit. Om någon inte är där kan förhandlingen ställas in. Ordföranden bokar då ett nytt datum då förhandlingen ska äga rum.
Om det finns vittnen är de oftast kallade till en senare tid.
Åklagaren börjar
Åklagaren säger vad han/hon anser att den tilltalade (gärningspersonen) är skyldig till för brott och begär även att den tilltalade ska dömas för detta. Åklagaren kan även hjälpa till med att begära skadestånd för den som blivit utsatt för brott.
Den tilltalade svarar
Den som är misstänkt för brott, den tilltalade, berättar sin inställning till brottet och till det skadestånd som målsäganden önskar. Ofta är det advokaten som för den tilltalades talan , det vill säga svarar istället för den tilltalade.
Målsäganden förhörs
Den som blivit utsatt för brott, målsäganden, ska nu berätta om brottshändelsen. Målsäganden får svara på frågor från åklagare och försvarsadvokat. Även domarna och målsägandebiträdet kan ställa frågor.
Om målsäganden har svårt att berätta när en viss person finns i rättegångssalen kan den personen flyttas till ett annat rum medan målsäganden förhörs. Det kallas för medhörning och för att få det måste du kontakta tingsrätten i god tid innan rättegången. Den som blivit förflyttad kommer att höra allt målsäganden säger, men inte finnas med i rummet.
Den tilltalade förhörs
Den som är misstänkt för brottet, den tilltalade, ska nu berätta om brottshändelsen. Åklagare, försvarsadvokat men även målsägarbiträde och domare kan ställa frågor.
Vittnet förhörs
Nu ska vittnet, alltså den som sett brottshändelsen, berätta vad den sett och hört. Vittnet, som väntat i vänthallen får komma in i rättssalen när den ropas in genom högtalaren.
Vittnet får säga en ed, vilket betyder att man lovar att tala sanning. Detta gäller inte för närstående till den tilltalade. Sedan får vittnet frågor från åklagare, försvarsadvokat, domarna och målsägarbiträde.
Ibland kan vittnen bli förhörda per telefon.
Den tilltalades personliga förhållanden
Här får alla i rättssalen höra hur det ser ut i den tilltalades liv (ekonomi, boende, bakgrund m.m.), vilket kallas för personalia. Om det finns något skrivet från socialtjänsten eller frivården läses det upp. Den tilltalade kan få berätta själv men även föräldrar kan få berätta om dessa är med. Om personalia innehåller känsliga uppgifter kan domstolen besluta om stängda dörrar under just denna del, då måste alla åhörare i rättssalen gå ut och vänta.
Åklagare och försvarsadvokat gör en sammanfattning
Både åklagare och försvarsadvokaten gör var och en för sig en sammanfattning (en slutplädering eller slutanförande som det även kallas), där de berättar vad som sagts under rättegången, vilka bevis som finns och vilken påföljd de anser att den tilltalade bör dömas till.
Domarna har överläggning
Domarna i målet (ordföranden, nämndemännen och protokollföraren) ska nu ha överläggning, alltså prata med varandra om hur de ska döma. Då måste alla andra i rättegångssalen gå ut i väntsalen.
Domen meddelas
När domarna är klara får alla komma in igen – vilket ropas ut i högtalaren.
Ordföranden avkunnar domen, det vill säga, berättar hur de bestämt. Ibland måste domarna ha längre tid på sig att tänka och då avkunnas domen vid ett senare tillfälle. Du får då reda på vilken tid och dag du kan få reda på domen.
Domstolen skickar sedan ut domen per post till både gärningspersonen och målsäganden.
Inte nöjd med domen
Om någon av de inblandade inte tycker att domen är rätt har man rätt att överklaga. Det gör man genom att inom tre veckor från att domen meddelats skriva till tingsrätten. Tingsrätten skickar då överklagandet till hovrätten, som undersöker om det ska bli en ny rättegång. I domen står det hur du ska göra om du vill överklaga.
Om ditt mål tagits upp i hovrätten, kan du överklaga till Högsta domstolen.
Ska du vara med i en rättegång? Om du vill ha stöd och hjälp kan du höra av dig till oss på Stödcentrum Nordväst!
|